Kyrkovalet 2017 | Sverigedemokraterna Nacka

Kyrkovalet 2017

IMG_0807

Kyrkan, kulturarvet och välfärdsstaten.

Den 17 september är det kyrkoval.

I en tid där stat och kommun åsidosätter sina egna medborgare till förmån för utländska och nytillkomna grupper tycker vi att kyrkan i högre grad bör rikta sina resurser mot församlingens lokala befolkning. Ensamma äldre, svenska ungdomar, barn och brottsoffer är några grupper där samhällskontraktet sedan länge löpt ut genom den rådande politiska agendan. Fram tills att vi på allvar har återställt ordningen i landet vill vi verka för att kyrkan fyller i de växande sprickor som välfärden lämnar bakom sig. Att kyrkan tappat över en miljon medlemmar de senaste 15 åren kan ha att göra med att många känner att kyrkan är otydlig och inte står upp för sin kristna identitet. Sverigedemokraterna i Nacka vill avplolitisera kyrkan. Vi tycker att Boo församling och den svenska kyrkan bör utgöra en tidlös och politiskt opåverkad plats för de som behöver och nyttjar den.

Kort sagt. En kyrka i tiden, inte av tiden.

 

Politisk agenda

Kyrkan och nationens historia är tätt sammanflätade. Den lokala församlingen har i århundraden varit knutpunkten i det svenska lokalsamhället. Såväl socialt, andligt som organisatoriskt. Fram till kommunreformen 1862 var det de lokala kyrkorna i socknarna som organiserade den lokala omsorgen av äldre som saknade ombesörjande släktingar samt ansvaret för fattigvården. I och med industrialismen och urbaniseringen tog staten över från kyrkan och skapade i början av 1900-talet den mer mekaniska formen av hjälp, socialt arbete.

Även som ett relativt sekulärt land har Svenska kyrkan behållit en naturlig plats i vår kultur. Att fira högtider och ceremonier i både glädje och i sorg. Som arrangör av aktiviteter, en plats för eftertanke och inte minst den traditionella skolavslutningen i kyrkorummet.

Lokal och social verksamhet bedrivs dock fortfarande inom kyrkan på många plan. Diakoni, missbrukarhjälp, soppluncher finns tillgängliga och aktiviteter för barn och unga som körsång, öppen förskola och sommarläger. Jag tyckr Boo församling gör ett fantastiskt arbete.

Under de senaste årtionden har dock kyrkan allt mer glidit ifrån sin traditionella roll som traditionsbärare av det kristna budskapet för att istället bli språkrör åt en politisk agenda. Fina traditioner, högtider och sånger tvingas ge sig vika för att inte stöta sig med andra ideologier och religioner, samtidigt som fokus i allt högre utsträckning läggs på globala miljöfrågor, flyktinghjälp och migrationspolitik.

Prästen annonserar att dagens kollekt går till kyrkans internationella arbete och tillgänglig information i entrén handlar nästan uteslutande om detta.

Broschyrutbudet på min lokala kyrka.

Våra äldre, barn, familjer, brottsoffer och andra utsatta lokalbor åsidosätts idag av stat, kommun och ett svikande socialt skyddsnät som vänt upp och ner på sina prioriteringar. Inom socialtjänsten hänvisas de äldre som på olika sätt hotas av hemlöshet till Blocket, medan andra icke-medborgare får tillgång till bostäder genom att kommunen köper bostadsrätter för våra skattepengar. Det handlar inte bara om ekonomiskt stöd. Många saknar andlig vägledning, trygghet och den gemenskap som behövs för att kunna möta stora prövningar i livet. Vid internationell mission och ekonomisk hjälp bör resurserna riktas mot utsatta och förföljda kristna grupper i omvärlden.

 

Gemenskap, identitet och tradition

Kyrkan måste våga betona sin kristna identitet och stå upp för den. Istället för att ge vika i mötet med andra religioner och ideologier borde kyrkans roll och identitet stärkas. Detta genom att bl.a. inleda samarbete med kommunens skolor för att i större utsträckning möjliggöra för traditionellt högtidsfirande i kyrkorummet. Dessutom prästbesök i skolorna i syfte att berätta om kyrkan och kristendomens del i vår historia. Den är väldigt stark, tongivande och viktig för att förstå vårt lands framväxt och den del kyrkan har i den svenska identiteten. Ett Spotifytips är psalmen Fädernas kyrka, som las till psalmboken 1921 under kapiteldelen ”Kyrkan och hennes uppgift”. Den vackra psalmen togs bort 1986 (efter påtryckningar från 68-vänstern, då den ansågs vara för nationalistisk) och vittnar om vad kyrkan traditionellt stod som i samhället.

 

Våra förfäders arv

En annan viktig del är rollen som väktare av det svenska kulturarvet. Svenska kyrkan är en mycket stor och viktig markförvaltare i Sverige. De så kallade prästlönetillgångarna uppgår till ungefär 0,5 miljon hektar (ca 700 000 fotbollsplaner).  5/6 utgör skog och 1/6 är jordbruksmark. Idag ligger pengarna i fonder. Vi vill att kyrkan upprättar en nollvision för förstörelse av kulturlämningar i kyrkans skog och mark samt prästlönetillgångarna. Kyrkan bör arbeta på att förädla och sprida det fornnordiska kulturarvet.

Igenväxt grav från 500-700-talet på kyrkans mark nära Ramsmora (korpskogen på fornnordiska). Marken har sjunkit ihop. Antingen på grund av den organiska processen eller gravplundring. En glaspärla har hittats men mer historia kring områdets forna betydelse är önskvärt.

Kyrkan bör därför i hög utsträckning avpolitiseras. Kyrkan bör utgöra en tidlös och politiskt opåverkad plats för de som behöver och nyttjar den. Vi vill verka för att församlingen skall ha en vedertagen plats i lokalsamhället där den å lokalbefolkningens vägnar och i stark kristen tro arbetar för att bevara och försvara det svenska kulturarvet. Kort sagt. En kyrka i tiden inte en kyrka av tiden.

Mer om socialt arbete och varför kyrkan än en gång måste axla sitt filantropiska ansvar diskuteras av mig och Ronie Berggren i podden Amerikanska nyhetsanalyser.

Martin Kroon
Kandidat i Boo församling för Sverigedemokraterna